Tankar i nytt format
Just nu har jag gjort ett val- jag ska skriva här. Den första frågan är nog vad man ska skriva om.. måånga ämnen finns det och nästan lika många är det säkert någon som skriver om. Jag är säker på att flera andra använder så gott som samma ord och liknande meningar som jag men det som skiljer sig är att detta blir en sanning från mitt håll, utifrån vad jag har varit med om och har framför mig. Jag har alltid tyckt om att skriva och försöka uttrycka mig så, men jag har märkt att min glädje att få bestämma över vilka ord jag ska använda har börjat försvinna mer och mer pga olika saker.. Jag har ett osynligt mål med det här, jag ska se om jag kan få tillbaka liknande känsla som jag vet att jag tidigare haft. Kanske tar det tid, men bara vetskapen att det här är ett ställe där jag kan skriva som jag känner ska nog peppa upp alltsammans..förhoppningsvis! :)
Då och då ställs vi inför val.
I två års tid har jag stått inför ett kommande val.
Igår fattade jag beslutet.
Idag är dagen på en ny början av tankar i ett nytt format
:)
För ungefär två år sedan var det dags för mig att ta studenten. Tanken att fortsätta plugga direkt efter hade såklart funnits men så gott som bara flygit förbi för att istället ersättas av tankar på jobb eller kanske en kommande resa 'för att få se världen..eller bara träffa mina kusiner o vänner runt om i Sverige'. Ett par månader innan studenten skulle äga rum kallade skolans syo oss som gick sista året till en samling för att informera om våra möjligheter framöver. Jag som redan hade koll på vart åt mitt närmaste år skulle ägnas åt lyssnade bara lite halvt fram tills jag hörde hennes röst säga "..eller varför inte teckenspråksutbildningen på Strömbäcks folkhögskola.." Där vaknade jag till! Och utan att egentligen tänka efter något närmare letade jag upp en anskningsblankett, kollade upp vad som behövdes och skrev mitt personliga brev om varför jag ville läsa just detta. En ansökan, ett personligt brev, ett kuvärt och två frimärken senare var det postat. Kanske ska jag tillägga att jag flera år tidigare, under lågstadiet hade turen och fick kontakt med teckenspråket då min dåvarande lärares dotter som är döv kom på besök till klassen. Detta besök är inte så luddigt som det kanske borde vara och alfabetet sitter på någotvis kvar i händerna, utan att jag ägnat det någon tid under åren- fram tills för två år sedan. En dag låg ett kuvert i brevlådan, det var adresserat och hade loggan från Strömbäcks..Jag kom in!!
Jag vet fortfarade inte riktigt vad det var som fick mig att söka, mer än att jag följde känslan i mig och det är jag riktigt tacksam över. Nu börjar det närma sig slutet på det andra året, de har gått oerhört snabbt!
Självklart har det till och från gått upp och ner, vissa dagar är lättare än andra men det är som det mesta annat, tanken har vandrat mellan klar till oklar o tillbaka men jag har haft det riktigt roligt och fått träffa underbara människor. Appropå underbara människor så måste jag påminna att du är Lyx Jenni! Jag är säker på att jag kommer sakna många av er och även hela grejen med vad det innebar att plugga på Strömbäck (internat, vänner,morgonpromenader, fantastisk frukost, caf'ekvällar mm..) så känner jag att jag är klart med just detta som det är nu, däremot är jag inte klar med teckenspråket. Det är något som jag alltid kommer ha med mig och drömmen att få jobba med det finns fortfarande kvar. Jag ska bara hitta mitt sätt.
Jag har en längtan i mig. En längtan efter något som jag ännu inte vet vad. Men om känslan i mig är rätt så kommer jag finna detta förr eller senare. Jag vill se det från ytterligare ett perspektiv.. kanske med hjälp genom ett jobb, en resa eller något helt annat.
Jag tror på känslan och perspektivet.
I want to break free
Best Lovers Are Good With Their Hands
