Yes!
Kvart över sju ringer telefonen,behöver nog inte ens beskriva vad jag känner. Men kan iofs säga ett ord: sova.
Det blir upp och hoppa!!
I världens fart fixa iordning en snabb frukost och slänga upp håret i en svans. Sen ut i den kyliga morgonen, mot förskolan.

Jag klagar inte. Jag är tacksam, känner mig behövd på något vis. Och när timmarna under dagen sprungit förbi utav promenaden ut till skogen, lekar, några samlade kapsyler, kisspauser, pappers-lopp-makeri mm. mm så känner jag mig nöjd med dagen, säger hejdå till barnen och går hemåt. Cykeln får ledas bredvid, en promenad är ett perfekt sätt att avsluta denna dag med.

Ofta förvånas jag av hur barn tänker, så otroligt smarta och härliga deras tankar och beskrivningar kan vara. Jag blir lixom glad av deras sätt att tänka på. Även fast jag ibland inte riktigt förstår hur de menar..

..Idag fick jag veta att flaggan, som hade målats självklart var Sveriges (även fast det för mig såg ut som en blomma gjort utav ett par lila sträck med blå färg) Att färgerna inte stämde överens med den riktiga Sverigeflaggan, det förklarades med en enkel axelryckning att det inte spelade någon roll eftersom man såg att det helt enkelt inte kunde vara något annat lands flagga än Sveriges. -Och det var ju det viktigaste.
Jag funderar fortfarande på hur hon menade.
:)

I helgen fick vi sjunga för en okänd gubbe, han bad om lite sång eftersom det var hans födelsedag. Självklart (?) ställde vi tre upp med vår stämma, o guu va snyggt de lät!;)
Straxt därefter gick en kvinna förbi, böjde sig ner mot Jennis skor och utbrast "snygga skor!", sen ställde hon sig upp och gick därifrån.
Hm..ovanliga saker kan hända. Men de är bra, för det är de som kan göra att man kommer ihåg stunden:)
Tack för ikväll!