Smärta.
Mm det känns ganska mycket nu. Det vill inte försvinna. Inte av sig själv.
Efter två mer eller mindre knepiga veckor, tårar och illamående fick jag tid på smärtmottagningen. Han tror det är något med ryggens disk som klämmer ihop sig på en galet sätt. Jag fick prova några rörelser och jag lovar- det är ganska svårt att säga vart exakt det gör ont när man står där. Det är ju så olika lixom. Men jag gjorde mitt bästa.
Mekanisk smärta trodde han, men det var lite svårt att fortsätta eftersom det bara blev mer ömt. Fick istället en laserbehandling som förhoppningsvis skulle dra ner på det onda så det på måndag går att undersöka mer.
Hoppashoppas.
--------------
Imorgon är det fredag igen! Det går så fort. Underbart=) Kanske myskväll med tjejerna, eller landet. Imorgon avgörs det.
--------------
"Just the way you are"
Köttbullar som doftar kanel
Yes det stämmer, nu har jag gjort mina egna köttibullar och timmarna det tog att få alla klara kändes inte alls lika länge som klockan visade. Efter några minuters stekning började de olika dofterna sprida sig i huset. Mest kanel. Fick en känsla av jul, måste vara för att vi brukar göra egna köttbullar då.
Mitt i allt fick jag syn på månen som gick upp mot sin plats.
Vackert!
Däremot såg köttbullarna inte lika vackra ut, men mot slutet blev de bättre.
Utomhus
Hösthösthöst! Nu accepterar jag, hösten är här!
-If you can´t get someone out of you mind, maybe they´re supposed to be there-
Riskettan
Alla andra kan- ingenting! Jag kan allt. Med det mantrat som vi fick höra upprepade gånger under timmarna så känns det faktiskt smått sant, om man verkligen tänker efter.
Free fallin'
Hannis.
Hanna min Hanna!
Vilken kraft du gav mig när du ringde, det blev putten till denna text som sedan sista texten väntat och bubblat i att få komma ner i bokstävet. Mycket har hänt. Citat från barnen. Fikastunder med familjen. Skateboarding med Johan. En kväll med övningskörning i skymningsregn. En till del (äntligen) på plats i lägenheten. Filmkvällar. Frukost på stan. Två yogalektioner senare. Och så träffade jag på Henrietta förra veckan, oväntat men kul och det fick mig att börja tänka på låten du spelade för mig på gymnasiet, den som satte sig som sammet i mitt huvud, den som fick vara grunden till en av texterna i vår novellbok. Och nu alldeles nyss, samtalet med dig. Jag känner glimtar, ja tror jag är påväg tillbaka!
1234
Make her a flower in late December
When the sun is not shining on her.
Write her a love song and play it all day long,
To remind her of all that she is worth
But never never leave her.
Take her on long drives for ice-cream by sea sides
And give her your coat when she is cold
Tell her you miss her when you´re close enough to kiss her,
And that you´d walk a thousand miles to tell her so
But never never leave her.
Take photographs of her on Brooklyn street in October
When her nervous smile is slightly curved.
Some days when she is slightly down tell her it´s okay to frown,
It makes you just fall more in love with her
But never never leave her.
Rosie Thomas- October
Thinking of you
